Se vad USA:s nya visumpolitik innebär för Bangladesh

Den nya amerikanska visumpolitiken för bangladeshiska medborgare som aviserades i maj 2023 har lett till intensiva diskussioner och debatter i Bangladesh och har även uppmärksammats i internationella medier. Även om avsikten med policyn är tydlig uppstår frågor om förfarandet för dess genomförande och dess effektivitet när det gäller att uppnå det önskade målet att skydda Bangladeshs demokratiska institutioner och yttrandefrihet.

Med tanke på att viseringspolitiken i viss mån följer tidigare åtgärder, som sanktioner mot landets elitstyrka och dess tjänstemän, undrar många om hårdare åtgärder kommer att följa.

Vad står det i den nya policyn?

Syftet med den nya visumpolitiken är att stödja rättvisa val i Bangladesh, liksom de som försöker återställa det demokratiska systemet. Valet är planerat till januari 2024. Enligt den nya policyn kommer USA att kunna neka visum till dem som hindrar valprocessen i Bangladesh.

Det anges tydligt vilka åtgärder som ska betraktas som "hinder" för valprocessen och vilka som kommer att bli föremål för dem. Valmanipulation, hot mot väljare, användande av våld för att hindra människor från att utöva sin rätt till förenings- och mötesfrihet samt användande av åtgärder för att hindra politiska partier, väljare, civilsamhället eller media från att sprida sina åsikter räknas upp som handlingar som utgör hinder. De som kommer att omfattas av den nya policyn är bland annat nuvarande och tidigare tjänstemän i Bangladesh, medlemmar av politiska partier som stöder regeringen och oppositionen samt medlemmar av brottsbekämpande myndigheter, rättsväsendet och säkerhetstjänsten.

Utrikesdepartementets talesman Matthew Miller och USA:s biträdande utrikesminister för syd- och centralasiatiska frågor Donald Lu klargjorde att denna policy inte bara gäller regeringen och dess anhängare, utan även oppositionen. Enligt Lu gäller restriktionerna även dem som ger order.

Konsekvenser

Även om tillkännagivandet av denna policy inte är öppet riktat till regeringen är det ett tydligt tillbakavisande av Bangladeshs premiärminister Sheikh Hasinas påstående att det finns en miljö i landet som främjar fria och rättvisa val. Denna förebyggande åtgärd är inte en bestraffningsåtgärd, men den breda omfattningen av policyn sänder en varning till alla som har anknytning till valprocessen.

Den breda omfattningen av policyn visar att Washington försöker hantera regimen och oppositionen opartiskt, men den speglar också den växande desperationen i Washington när det gäller styret i Bangladesh.

Kommer det att fungera?

Bangladesh är inte det första landet som omfattas av amerikanska visumrestriktioner i syfte att straffa dem som vänder upp och ner på den demokratiska processen. Tidigare har visumrestriktioner införts för personer från Nigeria, Somalia, Uganda, Nicaragua och Vitryssland för att ha underminerat demokratin och valprocesserna enligt olika lagar. I de flesta fall har dessa åtgärder vidtagits efter valen. Hittills har dock framgångarna varit begränsade, vilket väcker frågan om detta kommer att få andra effekter i Bangladesh.

Att en sådan åtgärd antas minst sju månader före valet i Bangladesh är ett positivt tecken, eftersom Washington kan vidta proaktiva åtgärder för att förhindra att detta händer, snarare än att vidta åtgärder i efterhand. Dessutom är det oklart hur den amerikanska ambassaden i Dhaka kommer att sortera och besluta om ärenden som ska åtalas och utredas. En tidigare amerikansk diplomat med många års erfarenhet av den amerikanska ambassaden beskrev detta som en "skrämmande uppgift för [en] handfull anställda".

Trots dessa utmaningar har tillkännagivandet en inverkan på regeringsrelaterade personer som vill besöka USA i framtiden eller som redan har nära familjemedlemmar som bor där. Detta tryck kommer utan tvekan att kännas av bland den politiska och ekonomiska eliten i Bangladesh.

En blick in i framtiden

Enbart amerikanska visumrestriktioner kommer inte att garantera fria och rättvisa val eller återställa demokratin i Bangladesh. Den nya politiken sänder dock ett starkt och tydligt budskap till både Dhaka och USA:s allierade om hur Washington tänker kring den möjliga politiska utvecklingen i Bangladesh. Kort sagt, den signalerar en vilja att agera. Det önskade målet med ett fritt och inkluderande val och en återgång till den demokratiska vägen kräver å ena sidan mer samordnade internationella insatser och å andra sidan ett politiskt engagemang från medborgarna i Bangladesh, vilket kräver en neutral administration.